Barnmat
Jag vikarierar en hel del i kök på förskolor och i skolmatsalar och med ett lysande undantag så är maten ärligt talat usel. Jag vet inte om det beror på bristande intresse, begränsad budget eller en kombination av bägge. Men överallt ser man samma halvfabrikat, samma frusna grönsaker och samma brist på inspiration. Det verkar som om stadsdelens samlade förskolekokerskor (för de är enbart kvinnor) bara gett upp och endast orkar bemöda sig med att värma frysta chicken nuggets och smaklöst ris. Som om barnmat måste vara en inspirationslös, smaklös grå gröt. Vad hände med passionen? Färska råvaror? Spännande recept? Om man, som när jag var på en förskola häromdagen, blir genuint glad över att få färska grönsaker till maten är det nåt allvarligt fel. Jag har full förståelse för att det finns en begränsad budget, men det betyder ju inte att man behöver laga mat som inte ens skulle göra en lägerfånge glad… Jag har sedan jag avslutat min kockutbildning ändrat fokus från pretentiös haute cuisine till mer jordnära storköksmat för barn och ungdomar. Det är ju trots allt i barndomen sunda kostvanor etableras, om jag kan bidra till att väcka ett intresse för mat, eller åtminstone ge barnen chansen att äta något anat än processad färdigmat, så anser jag det vara en en seger.
Bra sagt, Jonas! Det ar viktigt att barn lar sig ata manga olika och spannande ratter nar de ar sma – sa vagar de allt nar de ar aldre! Tank sa rikare livet blir om man kan prova och smaka.
I var familj heter barnens favoritmat riktigt het chili con carne, indisk kokosnotscurry, helstekt baby Barracuda, kalpudding, dillkott, och sushi.
Tycker om att lasa om dina mat-upplevelser! Skriv mer!